I jiddisch sangens verden er Louisa Lyne “a malke”, en sand dronning. I mere end ti år har hun med sit band, Di Yiddishe Kapelye, rejst Sverige rundt og har været stamgæst på klezmer festivaler i forskellige europæiske lande og i Sydamerika.
Med i bagagen har hun altid en bredt vifte af jiddische sange og klange — melankolske, poetiske, tankevækkende, men også morsomme, lyse og livsbekræftende. Hun bærer i sin stemme en brændende lidenskab for jødisk musik og for jiddisch, som er meget smittende.
Fire albummer er der blevet til indtil videre: Debyut (2012), A Farblondzhete Blondinke (2015), Lust (2019) og A troym oyf a boym (2022). De byder på en spændende blanding af forfriskende interpretationer af traditionelle jiddische sange og originale nye stykker.
Bandets seneste værk, A troym oyf a boym (En drøm om et træ), blev udsendt i søndags. Lytterne kan glæde sig til elleve svenske/jiddische sange med flotte verdensmusik- og popelementer. Sangene blev oprindeligt skrevet til børnemusicalen Dos verterbuk — om trädet som nästan dog (Ordbogen — om træet som næsten døde).
Melodierne og teksterne tager lytteren med på en rejse til en magisk skov, hvor det gamle træ Verterbuk, som har blade med jiddische ord på, er ved at tabe alt løv og derfor trænger til hjælp. Hele eventyret er en meget smuk allegori over det jiddische sprog i en sekulær kontekst, som på det seneste har oplevet en rigtig renæssance — takket være ikke mindst den utrættelige indsats af engagerede kunstnere som Louisa Lyne.
Lige inden udgivelsen af bandets fjerde album fik vi fat i Louisa og fik lejlighed til at stille hende nogle spørgsmål — om hendes lidenskab for jiddisch sprog og musik, om hendes samarbejde med forfatteren Salomon Schulman, om klezmerfestivalen i São Paulo og selvfølgelig om hendes forkærlighed for at synge på jiddisch og dermed fortælle verden om, at jiddisch findes, og at det på ingen måde er et tilstøvet og bortglemt sprog, men tværtimod er moderne og spindelevende.
Louisa, dit modersmål er jo svensk, men det er sikkert ikke en overdrivelse at sige, at dit hjertesprog er jiddisch. Kan du huske det øjeblik, hvor du faldt for jiddisch sprog og musik?
— Jag minns väldigt tydligt den första gången jag hörde en sång på jiddisch. Det var under en konsert i Göteborg där några musikstudenter redovisade ett klezmerprojekt. För mig var den upplevelsen spännande och inspirerande. Men sedan tog det flera år tills jag själv började sjunga på jiddisch. Och ännu fler år innan jag gjorde det professionellt. Och jag såg först när jag blickade tillbaka på min musikaliska resa att jiddischsånger alltid varit det jag återkommit till. Det har, sedan den där konserten i Göteborg, varit min tillflykt, lust och glädje.
Som musiker er din tilgang til sproget selvfølgelig musikken. Er det også primært gennem musikken — altså ved at lytte til jiddische sange — at du vedligeholder dine jiddischkundskaber? Hvordan finpudser du ellers dit jiddisch? Læser du meget på jiddisch? Jiddische digte, romaner …?
— Jag talar inte jiddisch flytande. Långt ifrån tyvärr. Och jag har svårt att avgöra hur bra mina kunskaper egentligen är då jag så sällan sätts i situationer där jag får öva. Men främst håller jag igenom genom att lyssna på andra sångare. Och så kör jag språkappen Duolingo så ofta jag hinner. Den språkkursen är ett lätt och ledigt sätt att hålla igång!
Har du en typisk fremgangsmåde, når du skriver en jiddisch sang? Først melodien og så teksten, eller omvendt? Og skriver du direkte på jiddisch, eller først på svensk og oversætter så til jiddisch?
— Jag skriver inte mina egna texter på jiddisch. Det vågar jag knappt på svenska och verkligen inte på jiddisch! Inte än i alla fall. Antingen tonsätter jag redan befintliga dikter, gör covers eller så skapar jag text på svenska som Salomon Schulman översätter.
Må jeg spørge lidt om samarbejdet med ham? Hvordan fungerer det?
— Ja! Salomon Schulman är min gode vän och vapendragare. Vi har ett nära samarbete och han är involverad i näst intill alla låtar jag gör. Tillvägagångssättet kan se lite olika ut, men oftast så översätter Salomon de låttexter jag kommer med.
I 2012 udkom jeres første album “Debyut”. Et årti senere står I nu klar med album nummer 4, “A troym oyf a boym”. Det har været en fantastisk musikalsk rejse, der har inspireret mange mennesker — også folk, som formentligt ellers ikke ville have lyttet til jiddische sange. Oplever I nogle gange, at fansene kommer til jer og siger, “vi er så fascinerede af sangene, at vi nu har lyst til at lære jiddisch / eller at lære mere om jiddisch kultur”?
— Ett rungade ja på den här frågan också! Jag får ofta höra att jag inspirerat andra till att vilja veta mer om jiddisch och judisk kultur. Sedan 2018 har vi regelbundet gett skolkonserter runt om i landet vilket har varit otroligt givande. Det finaste jag vet är när barn kommer fram och säger att dom också vill bli jiddsichsångerskor när dom blir stora. Det är fantastiskt att höra.
I September spillede I live på Kleztival i Brasilien. Hvordan var det, at være der og møde musikere og publikummet — efter to Kleztivals online?
— Brasilien var en underbar erfarenhet. Väldigt fint organiserat med tre fullsatta konserter på olika ställen runt om i gigantiska São Paulo. Men det var också lärorikt. Vi såg staden ur ett oförskönat perspektiv med mycket fattigdom och elände. Jag känner en fördjupad tacksamhet över hur bra vi har det i vår del av världen efter den resan.
Flere oplysninger om Louisa Lyne & Di Yiddishe Kapelye, albummer, musikvideoer og koncerter finder du på Louisas hjemmeside: louisalyne.se.
nayes & נײַעס 